söndag 22 april 2012

Önska du förstod

När vi pratar så känns det inte lätt, det känns som jag så gärna skulle vilja prata mer med dig
och berätta hur det faktisgt är och hur vi mår men det går inte en känsla i mig gör att det tar
stopp, en känsla som är rädd för att du inte riktigt vill förstå.
Jag skulle vilja berätta mer för dig att det inte gått över, att det inte slutat göra ont och att
dagarna än är tuffa.
Men jag kan inte för en känsla innom mig får mig att låta bli, för det känns som du inte
kan eller kanske är det så att du inte orkar själv?
Jag önskar att jag kunde dela med mig mer till dig men när vi pratar så känns det inte
alls som du går, det känns nästan som du vill ha en ny andledning till att jag
inte mår så bra när du frågar hur det är och det känns inte så bra, för för mig finns det onda
dagligen mer eller mindre och tänk det har inte gått så lång tid,
Jag förlorade vårt barn, vår Levi

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar