Tankar

I natt låg jag sömnlös länge tankarna bara snurrade och snurrade och jag kom inte till ro alls. Levi fanns med i mina tankar. Jag saknar honom så extremt mycket, han fattas mig verkligen.
Huvudet gick igenom allt som hände Levi igen och det gör så ont så förbannat ont. Huvudet gick även igenom hur det kunde ha varit och skulle ha varit nu, jag skulle inte ligga vaken för att bearbeta min sorg, nä jag skulle ligga vaken för att Levi inte kunde sova eller så skulle jag ligga vaken bara för att ligga och beundra honom. Men en sak är säker jag beundrar honom ändå för han var verkligen perfekt på alla sätt och jag är lika stolt över honom som jag är över mina andra barn och det känns så bra!

Igår efter att vi var på vårt möte inne i Malmö och vi hade kommit hem igen så tände jag Levis ljus och satt och bara tittade på hans bild. Det gav mig lugn en stund. Det känns så bra att vi går på dessa möten och har fått träffa dessa underbara människor. Det känns som man äntligen kan bli förstådd till fullo, och man kan lixom säga det mest knäppa tankar man har untan att behöva vara rädd för att behöva förklara sig efteråt och det känns riktigt skönt.